|
|
| "Omnium rerum pricipia parva sunt" - Allt har en ringa början |
|
Sikseles första nybygge tillkom under 1700-talets intensivaste kolonisationsperiod inom Lycksele Insyningen ägde rum 1736 för Jon Larsson/Strandman och Anders Jakobsson från Umeå socken. Sikselet hade dessförinnan varit ett av nybyggare hävdat fiskevatten. 1830 fanns här fyra åbor. Vid 1800-talets mitt fanns sex skvaltkvarnar i byn, det tyder på ett för tiden aktivt jordbruk. Den sist nyttjade kvarnen fanns i Sikån, ca 800 m från älven. En vattensåg och spånhyvel fanns tidigare i Antmyrbäcken mitt inne i byn. Spånhyveln användes fram till våren 1943. |
|
I slutet av 1800-talet fanns sex gårdar i Siksele och en i Anderslund. Den nuvarande vägen var ännu inte bruten, utan byvägen gick över gårdstomterna, närmare älven. Husen på gårdarna hade en regelbunden placering och var ofta byggda i rät vinkel mot varandra. Fäbodbruk tycks inte ha förekommit i Siksele. Tydligen nyttjades i stället sommarladugårdarna som låg i utkanten av åkrarna. Vid sida av jordbruket har Tjärbränning förekommit från sekelskiftet och fram till andra världskrigets slut. Fortfarande brukar en dal brännas varje år. Kolning förekom under perioden 1940-1955. Jordbruket nådde sin höjdpunkt vid mitten av 1950-talet, men jorden brukas fortfarande aktivt inom byn. |
| Tjärdal | Kolmila |
 | Viktor Holmström och Naima Holmström vid tjärdalen där i åbacken bake Viktors. 1994. |
 | Joel Burmans Kolmila i Dalbäck 1992. |
| Vägen |
 | Bandtraktor på Siksele vägen 1949. |
 | Så här blev det när det var färdigt. |
| Det dröjde länge innan Siksele -borna fick möjlighet att utan omvägar ta sig till Lycksele tätort med bil. De styrande tyckte tydligen, att Sorsele -vägen på den norra sidan av älven, låg inom lämpligt räckhåll för byborna. Den hade erhållit statsbidrag och brutits under åren 1878-1884. Perioder under vår och höst då isarna var föga farbara, utgjorde det åtskilliga bekymmer för by folket. Så bröts då äntligen vägen, som förlängdes tills den nådde Siksele. Den 6 december 1949 var man framme i byn. |
| Posten |
 |
| Von Schubert omnämner postbefordran var 14:de dag mellan Umeå och Lycksele. 1860 fanns postexpedition i Lycksele, År 1895 fanns postanstalt i Vindelgransele. vid Vindelälven, bl.a. Siksele och Forsholm fick sin post från Åmsele. När Rusksele blev eget postutdelningsdistrikt sändes posten härifrån till Siksele. Lantbrevbäring kom igång på allvar under tiden 1900-1905. Posten lämnades under ett antal år in i Siksele hos Magnus Karlsson. |
| Skolan. |
 |
Siksele skola: 1932. (Klicka på ansiktet för namn och större bild)
|
| Foto ca 1959 |
 |  |
| Bakre raden f v Sven-Erik Edlund, Lilian Karlsson, Edith Holmström Gun-Lisbeth Jonsson, Sören Burman, Sivert Holmström. Främre raden f v: Solbritt Boman, Elsa Karlsson, Gun-Inger Eriksson, Lena Holmgren, Kjell-Erik Holmgren. | Bakre raden f v: Gunborg Tegelström, Sven-Erik Edlund, Sören Burman, Sivert Holmström, Kjell-Erik Holmgren Mitten: Solbritt Boman, Elsa Karlsson, Gun-Inger Eriksson Främre: Lilian Karlsson, Gun-Lisbeth Jonsson, Inga-Lena Edlund, Ingrid Holmgren, Ulla-Britt Burman Lena Holmgren. |
| Sedan skolstadgan av den 18/6 1842 tillkommit hade Lycksele efterhand fått till stånd en viss ambulerande skolundervisning. I Sikseleberg undervisades inackorderade barn under ett antal år, men 1908 fick Siksele och Forsholm terminsundervisning i de egna byarna, lärarinnan hette Adina Andersson, hon undervisade också i Forsholm, varför skolan tydligen ambulerade mellan de två nämnda byarna. Undervisningen skedde under de första åren i salen hos Karl Magnus Karlsson, senare upplät Edvard Holmström ett hus till skola, och där undervisades i rätt många år. Fasta skolan d v s skola i Siksele hela året, byggdes 1931 då kom Holmfrid Holmström från Mårdsele till Siksele och gifte sig med lärarinnan Edith. Han byggde då ett tvåplans hus, där skola hölls i bottenplanet, medan lärarinnan med sin make bodde i övervåningen. Många klasser - ordning och reda rådde. Vid morgonbönen sjöngs ofta "Din klara sol går åter upp, jag tackar Dig min Gud" På psalmverser fick man inte staka sig. När skoldagen var slut sjöngs "Så går en dag ifrån vår tid och kommer aldrig mer och än en natt med Herrens frid till jorden sänkes ned". Det var viktigt att ha skolan i byn nära hemmet. Terminslutet var en stor högtid, salen pyntades med blommor - det var sommar. när slutligen barnantalet i skolan blev för litet blev det skolskjuts och undervisning i Lycksele. |
| Handel |
| Handelsbod i Siksele upptogs av Hugo Jonsson, det berättas att Hugo under 1931-1932 upptog handel med dagligvaror i en mindre byggnad vid gården. Senare flyttade han upp handelsverksamheten till salen i mangårdsbyggnaden. Överhopad av annat arbete med jord och skog upphörde han med handel, sedan den pågått i åtskilliga år. |
 |  |
 |  |  |  |
 |  |
 |
 |
 |  |
 |  |  |
 |
 |
 |
 |
 |
| Ett litet urval av vad som kanske fanns i Siksele Speceri- & Diversehandel |
| "Illis, quorum meruere labores" Åt dem, vilkas mödor har förtjänat det |
Till Toppen
E-post: Siksele Intresseförening.